Tandköttsfickor är ett av de där begreppen som ofta flimrar förbi under ett tandläkarbesök, men som få hinner greppa ordentligt. Ändå påverkar de hur tänderna mår, hur stabilt bettet känns och hur tryggt man kan tugga. För oss som arbetar kliniskt dagligen är fickdjup, blödning vid sondering och röntgenseptum lika tydliga ledtrådar som ett EKG är för en kardiolog. På Svea Dental i Mölndal möter vi patienter i alla åldrar, från små lokala retningar runt en enstaka tand till utbredda parodontala skador. Det finns inga genvägar, men det finns struktur, teknik och erfarenhet som gör stor skillnad.
Vad är en tandköttsficka egentligen?
Runt varje tand finns en naturlig ränna mellan tand och tandkött. Hos en frisk vuxen är den rännan oftast 1 till 3 millimeter djup. När bakteriebeläggningar inte avlägsnas regelbundet, hårdnar de till tandsten och blir en grogrund för inflammation. Inflammationen bryter ner vävnaderna som håller tanden på plats, först mjukvävnaden och med tiden även benet. Rännan fördjupas och blir en patologisk tandköttsficka. Den kan vara tyst, utan smärta, eller ge symtom som blödning vid tandborstning, svullnad, dålig smak och, i mer avancerade fall, rörliga tänder.
Fickor uppstår inte över en natt. Kroppens svar på långvarig bakteriebelastning avgör hastigheten. Två personer kan borsta lika slarvigt, men den ena drabbas hårdare på grund av genetisk sårbarhet eller rökning. Vi ser också lokala faktorer som snedställda tänder, trånga kontaktpunkter och gamla fyllningsöverskott som gör rent tekniskt svårare, https://www.tumblr.com/furiousartificersoldier/807649378968961024/%C3%A5terkommande-ilningar-svea-dental-i-m%C3%B6lndal vilket på sikt driver på fickbildningen.
Varför djup spelar roll
Fickans djup styr vilken behandling som behövs och hur prognosen ser ut. En 4 millimeters ficka med frisk blödningsfri vävnad efter initial behandling är något helt annat än en 7 millimeters aktiv ficka som blöder lätt och döljer kalkulerade depåer av subgingival tandsten. Ju djupare ficka, desto mer syrefattig miljö där aggressiva bakterier trivs. Det gör tandborste och mellanrumsborste mindre effektiva och kräver professionell insats, ofta fler steg.
I praktiken använder vi fickdjupet som kompass, men vi kopplar alltid ihop det med andra fynd. En djup ficka i ett område med stabilt benstöd och god plackkontroll kan vi hantera med noggrann depuration och uppföljning. Samma djup i kombination med mobilitet, vertikala benfickor på röntgen och nikotinbruk ger en annan takt och andra mål.
Typiska symtom vi lyssnar efter
Patienter beskriver allt från tandkött som “bubblar” till en lätt molande känsla när de tuggar hårt bröd. Blödning vid borstning är det vanligaste, men många slutar borsta just där det blöder, vilket tyvärr förvärrar läget. Dålig smak eller dålig andedräkt dyker upp när fickorna hålls kvar vid liv av anaeroba bakterier. Ibland märks en svart rand av subgingival tandsten, särskilt på underkäkens framtänder, men ofta ligger problemet dolt.
Vi möter också patienter utan ett enda tydligt symtom, där rutinundersökningen avslöjar fickor och bennedbrytning. Att sakna symtom är alltså ingen friskförklaring. Det är en av anledningarna till att regelbunden undersökning är mer än ett kvitto för “inga hål”.
Så gör vi diagnos på Svea Dental i Mölndal
Diagnostik av tandköttsfickor bygger på tre pelare: anamnes, kliniska mätningar och radiologi. Lägg därtill tolkningen, som kräver ett träget öga och jämförelse över tid.
- Anamnes och riskbedömning: Rökvanor, diabetes, mediciner med påverkan på saliv eller blödning, tidigare parodontit, stress och sömn. Alla dessa faktorer formatar resan. Vi noterar hemmarutin i detalj, inklusive borstteknik, val av hjälpmedel och hur ofta de används. Kliniska fynd: Vi sonderar systematiskt sex mätpunkter per tand. Fickdjup, blödning vid sondering, pus, furkationsinvolvering på molarer och gingival recession. Vi bedömer plackindex, tändernas rörlighet och ocklusionens belastning. Här dokumenterar vi noggrant så att nästa besök kan jämföra äpplen med äpplen. Röntgen: Bitewings och, vid behov, periapikala bilder för att se vertikala defekter, benhöjd och krons underskär. I vissa komplexa fall kompletterar vi med CBCT för tredimensionell förståelse, särskilt inför kirurgiska beslut.
Kärnan är helhetsbedömning. En 5 millimeters ficka med riklig blödning i överkäkens molarregion med furkationsinvolvering betyder något annat än samma mått på en incisiv med minimal blödning och god plackkontroll. Diagnosen landar i ett parodontalt status som talar om omfattning, aktivitetsgrad och riskprofil.
Behandlingsfilosofi: stegvis, individuellt och mätbart
Ingen mun är den andra lik, och det ska behandlingen spegla. Vi delar in arbetet i faser, men låter patientens respons styra tempo och omfattning. Målet är aktiv sjukdomskontroll, symtomfrihet och stabilt stöd för tänderna över tid. Det finns inget löfte om perfekta siffror i varje ficka, men ett genomtänkt upplägg gör skillnaden mellan långsamt fortsatt förlust och balanserad långsiktig stabilitet.
Hemvård, men på rätt sätt
Tandborstning två gånger om dagen med fluortandkräm räcker inte om mellanrummen lämnas orörda. Fickor föds i skarvar. Rätt storlek på mellanrumsborstar gör mer effekt än extra minuter med en mjuk borste mot emalj som redan är ren. Vi visar, provar storlekar och instruerar tills det sitter i handen, inte bara i teorin. Munskölj med klorhexidin används kortvarigt vid hög inflammationsgrad eller efter kirurgi, men ersätter inte mekanisk rengöring.
Ett konkret råd som ofta hjälper är att knyta hemvården till vardagsrutiner som redan finns. Borsta efter frukost och före sänggående, använd mellanrumsborstar där tandläkaren markerat blå punkter på en bild i din mobil, och lägg borstarna på den plats där du faktiskt sätter dig på kvällen. Små logistikgrepp avgör vad som blir av.
Professionell rengöring, subgingivalt och metodiskt
Depuration, det vi gör när vi rengör under tandköttskanten, är grunden. Vi använder handinstrument och ultraljudspetsar med tunna profiler för att nå in under fickkanterna utan att skada vävnad i onödan. Smärtfrihet prioriteras, så vi bedövar lokalt när fickorna ligger djupare eller när vävnaden är extra känslig. I svåra områden arbetar vi i kvadranter och bokar återbesök för att inte pressa ihop för mycket på en gång.
Fördelen med ultraljud är effektiviteten och möjligheten att spola med antibakteriell vätska. Handinstrumenten ger taktil feedback och precision. Kombinationen, rätt vald för varje tand och yta, brukar ge bäst resultat. Det är i detaljerna som helheten vinner.
Re‑evaluation: vi mäter effekten
Tre till tolv veckor efter initial behandling återkommer patienten för kontroll. Intervallet beror på utgångsläget och hemvården. Vi mäter fickor på nytt, noterar blödning, jämför plackindex och diskuterar hur hemrutinen fungerat. Ofta ser vi att de flesta fickor krympt 1 till 2 millimeter. Enstaka djupa fickor kvarstår, särskilt i furkationer eller där benet gör en vertikal defekt.
Det är här vi växlar spår om det behövs. Kvarstående aktiva fickor kräver antingen förnyad depuration under förstoring eller, i noggrant utvalda fall, kirurgi.
När kirurgi är rätt, och när det inte är det
Kirurgi är varken första eller automatiska andra steg. Vi föreslår kirurgi när fickor trots god hemvård och upprepade rengöringar fortsätter vara djupa och blöda, eller där anatomiska hinder gör det omöjligt att komma åt. Typiska situationer är vertikala benfickor på 6 millimeter eller mer, furkationsinvolveringar grad II på underkäkens molarer, samt långt dragna krondjup med återkommande inflammation.
Vi använder ett par etablerade tekniker beroende på defekten. I regenerativa fall, där benväggarna kan stödja ny vävnad, överväger vi emaljmatrixprotein eller membran för styrd vävnadsregeneration. Vid mer horisontell benförlust väljer vi åtkomstreduktion och fickeliminering för att ge patienten en yta som går att hålla ren. Oavsett metod handlar det om att kombinera kirurgisk precision med en eftervård som patienten klarar av hemma.
Antibiotika, selektivt och ansvarsfullt
Antibiotika är inte standardbehandling för tandköttsfickor. De har en plats vid aggressiv parodontit, spridd akut infektion, eller efter särskilda kirurgiska ingrepp när det finns tydliga skäl. När vi använder dem, gör vi det under korta kurer och i kombination med mekanisk rengöring. Ensam antibiotika löser inte en biofilm som sitter fysiskt fast på rotytor.
Fallnära exempel från kliniken
En 46-årig patient kom med återkommande svullnad runt en första molar i överkäken. Fickdjupet mätte 7 millimeter palatinalt, riklig blödning vid sondering och röntgen visade en tvåväggsdefekt. Efter noggrann subgingival depuration och tydlig hemvårdsplan krympte fickan till 5 millimeter, men blödningen kvarstod. Vi föreslog regenerativ kirurgi med emaljmatrixprotein. Sex månader senare låg fickdjupet på 3 till 4 millimeter utan blödning, och patienten gick in i stödbehandling var tredje månad första året, därefter var fjärde månad.
I ett annat fall, en 68-årig rökare med generaliserad parodontit, hittade vi flera 6 millimeters fickor och mobilitet grad 2 på underkäkens incisiver. Efter rökstoppstöd, stegvis depuration och intensifierad mellanrumsrengöring minskade de flesta fickor till 3 till 4 millimeter. Incisiverna förblev instabila och patienten valde till sist extraktion och en brokonstruktion. Det var inte ett misslyckande, utan en väl avvägd lösning där resttillståndet blev skötselvänligt och symtomfritt.
Stödbehandling är avgörande
Den stora vinsten kommer efter den initiala behandlingen. Biofilmen kommer tillbaka i samma takt som tidigare. Utan stödbehandling glider fickdjup och blödning upp igen. Intervallen anpassas efter risk: var tredje månad det första året för patienter med tidigare aktiv sjukdom, därefter var fjärde till sjätte månad om stabiliteten håller. Under dessa besök rengör vi selektivt där plack och tandsten återkommit, justerar hemvården, och mäter nyckelpunkter för att fånga förändringar tidigt.
Många uppskattar att vi dokumenterar fickdjup som en enkel graf. Det gör framstegen synliga, och det motiverar när dagarna är långa. Det finns något befriande i att se siffrorna plana ut.
Riskfaktorer vi tar på allvar
Rökning minskar blodflödet i tandköttet och dämpar de tydliga inflammationssignalerna. Paradoxalt nog kan rökare blöda mindre vid sondering trots aktiv sjukdom, vilket kräver extra noggrann diagnostik och röntgenkontroll. Diabetes, särskilt om den är dåligt kontrollerad, ökar inflammerbarheten i vävnaderna och försämrar läkning. Stress och bruxism överbelastar tänderna och kan fördjupa redan sårbara fickor.
Genetik spelar också roll. Vi ser familjer där parodontit debuterar tidigt. För dem är det viktigare med tät uppföljning och en låg tröskel för åtgärder. Mediciner som torrhetsskapande antidepressiva eller blodtryckssänkare påverkar saliven, vilket i sin tur ändrar bakterieflora och gör mekanisk rengöring svårare. Den typen av detaljer väger vi in i planen.
Hur ett besök hos tandläkare i Mölndal kan se ut
På Svea Dental börjar vi med att lyssna. Var gör det ont, när blöder det, vad fungerar hemma? Därefter kartlägger vi munnen systematiskt och fotograferar där det hjälper oss att förklara. Många uppskattar att se en förstoring av området där problemet sitter. Det gör att instruktionerna blir logiska, inte abstrakta.
Vi sätter en prioriteringslista. Om du har akut ömhet tar vi det först. Sedan planerar vi depurationen i pass som är realistiska tidsmässigt. Vi bokar re-evaluation i god tid och reserverar stödbehandlingens intervall redan från start, så att det inte faller mellan stolarna. Den som vill får en enkel hemvårdsplan på mejl med bilder på rätt mellanrumsborstar och var de ska användas.
Att söka “tandläkare Mölndal” ger många träffar. Det som skiljer i praktiken är hur noggrant status kartläggs, hur tydligt planen presenteras, och hur konsekvent uppföljningen sker. På parodontala problem är kontinuitet nästan alltid den avgörande faktorn.
Hemmavård som håller i längden
Det är lätt att säga “borsta noggrant”. Mycket bättre är att konkretisera. Använd en mjuk borste, gärna elborste med trycksensor, och låt den arbeta tand för tand längs tandköttskanten. Pressa inte, låt tiden göra jobbet, ungefär två minuter. Välj mellanrumsborstar i rätt storlek, gärna två eller tre storlekar för olika områden. Tandtråd fungerar i smala kontakter, men där det finns fickor ger borsten mer mekanisk kontakt med rotytorna.
Kostvanor påverkar. Sällan är sockret huvudskurken för fickor, men frekvent småätande ökar plackmängden. Vatten som förstahandsdryck hjälper. Nikotin, oavsett form, försvårar läkning. Om rökstopp känns stort, börja med att halvera konsumtionen under behandlingsperioden. Vi kan ge praktiskt stöd och i vissa fall remittera till rökavvänjningsprogram.
När tänder går förlorade
Trots bra behandling kan enstaka tänder vara förlorade. Uttalad mobilitet, kraftig benförlust i kombination med symtom, eller en furkation som inte går att hålla ren kan göra extraktion till det klokaste beslutet. Vi planerar då ersättning med bro, partiell protes eller implantat, beroende på förutsättningarna. En viktig sanning är att ett välskött restbett mår bättre än att krampaktigt behålla en tand som hela tiden infekteras.
Implantat kräver lika god munhygien som naturliga tänder, kanske mer. Periimplantit följer ett liknande mönster som parodontit. Vi tar alltid med det i samtalet innan beslut.
Vanliga frågor vi får i stolen
Gör det ont att behandla tandköttsfickor? Med bedövning och rätt teknik upplever de flesta behandlingen som helt hanterbar. Ömhet efteråt är vanlig i ett par dagar och brukar gå över med receptfria smärtstillande.
Kan fickor läka helt? Inflammationen kan läka ut och fickorna kan krympa. Anatomiska begränsningar gör att vissa mätvärden stannar på 4 millimeter, men de kan vara blödningsfria och stabila. Det är målet.
Måste jag komma så ofta? I början ja, för att vända trenden. När läget är stabilt kan vi glesa ut besöken, men helt släppa taget brukar inte vara smart för den som haft parodontala problem.
Syns resultatet? Ja, ofta i form av mindre blödning, friskare färg och fastare känsla i tandköttet. Vissa upplever känslighet för kyla när tandsten och inflammerad vävnad försvinner. Den lägger sig oftast inom veckor, och fluorskölj eller desensibiliserande tandkräm hjälper.
Svea Dentals arbetssätt och varför det fungerar
Det som gör störst skillnad över tid är inte en enskild apparat eller en speciell gel, utan samspelet mellan patientens vardagsrutiner och en klinik som följer upp och justerar. På Svea Dental jobbar vi i team där tandläkare och tandhygienist växlar perspektiv. Hygienisten står ofta för huvuddelen av den initiala mekaniska behandlingen och hemvårdscoachningen, tandläkaren för diagnostik, totalplan och de kirurgiska momenten när de behövs.
Vi dokumenterar noggrant och delar informationen i tydlig form. Den som hoppar in i stolen ska känna att vi har koll på var vi var senast, vad som fungerade och vad som behöver ändras. För den som söker tandläkare i Mölndal och brottas med blödande tandkött eller rörliga tänder är den här strukturen en trygghet.
Blick framåt: behålla det du vunnit
När inflammationen har lugnat sig och fickdjupen är nere på en stabil nivå förändras vardagen. Borstningen blir inte längre en kamp mot blödning, utan ett enkelt underhåll. Vi stämmer av vid stödbehandling att mellanrumsborstarna fortfarande har rätt storlek, för papiller förändras och benkammar kan remodeleras. Livet rör på sig, och munnen följer med.
Den som en gång haft parodontit har en högre risk att få återfall. Det är ingen dom, bara en signal om att hålla kursen. Vi ser helst att du hör av dig tidigt om något känns annorlunda. En ny blödande punkt, en ömhet som inte släpper, eller en rörlighet som tilltagit efter en natt med tandpressning, allt sådant går att fånga upp innan det blir stort.
Sammanfattande råd för dig som vill agera nu
- Boka en parodontal genomgång, inte bara en snabb “kontroll”. Be om fickmätning och röntgen vid behov. Låt en tandhygienist prova ut mellanrumsborstar i rätt storlek. Rätt dimension gör all skillnad. Planera en re‑evaluation efter initial rengöring och följ upp siffrorna, inte bara känslan. Om rökning finns med i bilden, sätt ett konkret mål för minskning eller stopp under behandlingsperioden. Säkra ett stödintervall. Låt kalendern göra jobbet åt dig.
Att arbeta med tandköttsfickor handlar om disciplin, men också om små vardagliga val som gör det möjligt att lyckas. På Svea Dental i Mölndal har vi sett att när patient och team drar åt samma håll, så vänder kurvan. Blödning minskar, fickdjup krymper, och det blir lugnt i munnen igen. Det är inte dramatiskt, men det är pålitligt. Och när det gäller tänder och tandkött är pålitlighet det bästa man kan få.
Hagåkersgatan 2, 431 41 Mölndal Telefon: 031-16 60 10 Mail: [email protected]